En och två och tre indianer.

När jag vaknade upp till den tappert lysande solen så höll jag på att sätta i halsen av förvåning. Jag upptäckte nämligen, till min förtjusning, att himlen var fullständigt blå. Inte ett moln i sikte. Så vad gör man då klockan 7 en skinande sommarlovs morgon när den resterande civilisationen inte vaknar förän klockan 12? Jag bestämde mig för att vara lite nyttig och rensa bort alla förbenade maskrosor som envisas med att bygga på sitt herravälde på framsidan, men den gräsmattan är rakt igenom ond. Jag drar på mig handskarna och dyker i den fyrkantiga rutan med oskyldigt - trodde jag - grönt och mjukt gräs och till mitt förtret och förmodligen gräsmattans skadeglädje så dök jag rätt ner i en hög med brännässlor som snirklat in sig bland maskrosbladen. Jag flyger upp som ett skott och springer in för att skölja av mig med kallt vatten och möts av en skrattande Roger som meddelade att han precis var på väg ut för att dela med sig av sin kunskap.. Nämligen att det fanns brännässlor i gräset.


Efter att jag gått en rond med min gräsmatta så var det dags att slänga väskan över axeln och kila ner till coop för att möta Jenni. Vi kunde inte motstå ståndet med jordgubbar, så vi inhandlade en kartong och begav oss mot ica för att möta Josephine som ville ha sällskap medan hon väntade på bussen. Sedan kände jag hur min energi-mätare föll ner på rött så då gick vi till skeppet och åt mat. Eller ja.. Försökte iallafall, haha. -intern skämt, jag vet. Men ändå- Trevligt återséende iallafall!

Nu när min pojkvän åkt bort i en vecka så verkade det faktiskt som att tiden för en gångs skull var på våran sida, så i morgon åker jag ner till Västerås med Alicia för att shoppa lite onödiga livsnödvändigheter.

Jag måste erkänna att jag känner mig lite nervös. Jag har världens största hemlighet och det känns lite jobbigt att veta att man kanske borde berätta det? Eller kanske är det bättre om jag bara låter det komma som en enorm överaskning? ... Elaine!? Min rådgivar, brother in arm. Haha. Det är definitivt pirrigt, men på ett bra sätt. Undrar hur många som kommer sätta i halsen utav förvåning och med ett skälvande finger utbrista "du!?" Ja.. Det återstår att se?

Föresten så såg jag på " vi hade iallafall tur med vädret 2 " igår, riktigt hyffsad faktiskt.