Fredag

Idag har jag legat utslagen hela dagen, dels på grund av den gassande värmen men också på grund av bristen på sömn som föregående natt vägrade att ge mig. Eller med viss korrektion; jag har inte kunnat sluta mina ögonlock i den fridfulla sömn, som jag vet att jag behöver för att få mina leder att lyda, eftersom min bok vägrar ge mig någon ro förän jag har läst klart den, och på grund av det faktumet så har tröttheten förföljt mig likt ett anklagande finger hela dagen. Och obarmhärtigt petat på mig varje gång mina ögonlock, som tycktes väga flera hundra ton, kom i närheten av en fundering på att stängas i tysthet.

Mina drömmars bländverk tömdes hastigt på färg när den väntade morgonen klev över tröskeln och jag reste mig i ett moln av töcken för att omfamna den nya dagen, så gott det nu gick. Jag krängde på mig morgonrocken med en enda svepande rörelse och hasade, med tunga steg, ut till köket där frukosten redan stod framdukad på farmors nya duk utav något vitt tyg som jag misstänker är utav linne.

Efter ett plågsamt försök till någon form utav konsumtion utav farfars frikostiga mat som han vill kalla frukost så kom far min och Katarina för att ta med mig för att agera publik när dom skulle föreviga sina löften med bläck inpräntat i huden - alltså i form utav en tatuering. Om jag ska dra till med någon gissning om hur lång tid det tog så drar jag till med en smärtsam parodi på ungefär timmar.

När vi klev ut i friheten så började stora droppar ramla ner från de tunga, mörka molnen och träffade mig med en sval perfekthet som jag saknat hela veckan. De blöta kompakta vattnet rullade nerför min varma hud och spolade bort den kvara känslan och jag välkomnade regnet med öppna armar. Medan det kalla blöta regnet fick den heta ångan att stiga från asfalten och virvla sig tillsammans med min halveuforiska känsla av frihet småsprang vi till bilen och begav oss i riktning mot kinarestaurangen i stan. Och efter att jag konsumerat en anseelig portion utav stekta nudlar och wookade grönsaker så bar det av mot Ronnaväg för andra gången under dagen.

Sedan, utan att riktigt veta vad som hände näst, hamnade jag i sängen och min trötthet vann över mitt bättre vetade. Sedan vaknade jag utav att Pirkko och Pekka hade anlänt och att Pirkko hade tappat bort sin väska som visade sig ligga kvar i den lokala butiken kallad "Ica Anders" och ett antal timmar senare så kom Janne och Ilona för att invänta den stora dagen D i morgon. Den resterande kvällen har jag inga planer på att anstränga mig det minsta och förhoppningsvis så slutar den snart i en fridfull sömn.